Leta i den här bloggen

lördag 26 maj 2012

Rostiga andetag

Vaga konturer
Svetten rinner
I takt med hjärtslagen
Röda fläckarna dansar i min syn


Stegvis
Allt försvinner stegvis
Man tappar allt på vägen
Utan att ens notera


Vi ligger där
Rostiga
För obetydliga för att lägga ner tid på
Tillsammans med vårat osammanhängande mumlande
Vi går upp i falsett
Ingen hör
Vi tystas ner


Tittar i spegeln
Vaga konturer
Suddas ut 
Lämnas utan identitet


~ N o c h y u W o r d s


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar